Facebook i undervisningen

Jag har gjort en liten studie om Facebook i undervisningen på gymnasiet. Här är en presentation av studien. Jag gjorde presentationen med hjälp av Prezi, som jag skrivit om tidigare här i bloggen. Tekniskt är det lätt att förstå Prezi, men det är svårt att förstå när man ska zooma och rotera. Kanske tänker man mindre linjärt än när man gör en PowerPoint. Det verkar som den första filmen tar lite tid att ladda, så man får ha lite tålamod när man kommer till "Inledning och genomförande". Efter den texten kommer den första filmen.

Intressant om virtuella världar

Robin Teigland, docent vid Center for Strategy and Competitiveness på Handelshögskolan i Stockholm, inledningstalade nyligen på Stiftelsen för Internetinfrastrukturs Internetdagar och talade om virtuella världar, bland annat Second Life. Här är en länk till föreläsningen. Givande föreläsning av en forskare som intresserat sig för virtuella världar både i jobbet och privat. Hon berättar t.ex. att hon haft strategikurser i Second Life, att vi påverkas fysiskt av vår avatars fysiska uppenbarelse och upplevelser och att hon kommunicerat med människor som försörjer sig som lönearbetare i virtuella världar. Hon ger också fler exempel på hur den verkliga världen närmar sig den virtuella – virtuella banker som får statlig insättningsgaranti och virtuell egendom som säljs för stora belopp. (Nyligen såldes en rymdstation för 330 000 dollar i Entropia.) Teigland påstår att forskning visar att man lär sig mer på onlinekurser än i traditionell utbildning. Jag som deltar i en sådan kurs hoppas givetvis att hon har rätt.

Not your mothers javascript

Teamet bakom Google Chrome har publicerat en onlinebok om Internet, browsers och om vad vi kan förvänta oss i framtiden. Boken är skriven i HTML5. Visst är det reklam för Chrome, men samtidigt en lättläst genomgång av sånt som är aktuellt på webben, t.ex. 3D och HTML5.

Facebook i skolan

Jag försöker göra en studie om Facebook i skolan inom ramen för den kurs jag deltar i på KTH. Eleverna i en av mina klasser på gymnasiet har använt Facebook i mina kurser under hela terminen. Det finns en del fördelar, t.ex. att de allra flesta är vana användare och positivt inställda. Det kan vara ett hjälpmedel att snabbt komma igång i en ny kurs och ett sätt för en nybildad klass att knyta sociala kontakter i klassen. Tyvärr gjorde man om gruppfunktionerna under hösten vilket har gjort det omöjligt att administrera grupper annat än med vänner. Jag har inte testat de nya grupperna i någon klass, men det verkar som det blir svårare att använda grupper nu när man måste vara vän med alla.
Funderar på hur jag ska redovisa mitt arbete muntligt. Jag har testat Prezi en del – det kan vara ett alternativ. Roligt att göra presentationer med detta webbverktyg, men om man zoomar för mycket blir man nästan sjösjuk. Tittade lite på en webbtänst som heter Screentoaster som kan användas för att producera screencasts. Verkar smidigt att både kunna lägga på ljud och undertexter utan någon programvara. Tror inte att jag har nytta av den för min muntliga presentation, men kanske när man t.ex. demar programvara.

Du skall inte tro att du är något

Jag var tvungen att läsa moderatmotionen om "förbud mot diskriminering enligt jantelagen" när den blev så uppmärksammad i medierna. Mest intressant tycker jag det är att de verkar ha kopierat en massa text direkt ifrån Wikipedia och till och med behållit länkarna. Enligt Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported som gäller för Wikipedia är det tillåtet att kopiera och remixa om man anger källan och publicerar under samma eller liknande licens. Det har inte de fyra moderaterna gjort. Om elever gjort så här i ett skolarbete hade de sannolikt blivit beskyllda för att plagiera. Kan man bryta mot upphovsrättslagstiftningen i en motion? I så fall verkar det som man kan ha gjort det här. 

Internetresurser för utbildning

Här är en länklista från Box of Tricks. Många favoriter och en hel del nytt. Den tjänst jag använt mest i undervisningen den senaste tiden, av de som listas, är PbWorks. Det har fungerat bra att göra wikisidor tillsammans med eleverna. Har du någon favorit?

Animationer med xtranormal

Provade att göra animerad film i webbversionen av xtranormal. Om jag hade haft en PC tillgänglig hade jag kunnat ladda ned programvaran och redigera lokalt, men nu testade jag alltså onlineversionen. Detta är en webbtjänst där man kan göra animerade filmer med en eller två aktörer. Man skriver in replikerna och kan välja aktörer, kameravinklar, miljöer, ljudeffekter, musik, rörelser, ansiktsuttryck mm. Det verkar relativt enkelt att lära sig tekniken och om man har klart för sig vad man vill göra, så fungerer tjänsten för att göra korta dialogdrivna, animerade filmer. Eftersom rösterna är datorgenererade in english, så blir de inte alltid så bra och karaktärerna pratar alltså inte svenska. Jag funderar på att låta mina elever göra film här och lägga på egen svensk dialog i något filmredigeringsprogram. Om man nöjer sig med de amerikanska rösterna så kan man skicka filmerna direkt till YouTube.

Egentligen tyckte jag att Alice verkade vara ett mer spännande sätt att göra animerad film, men jag har inga kurser i objektorienterad programmering, så det är tveksamt om jag får chans att använda programmet i någon av mina kurser.

Second Life inget självklart val

Eftersom jag tillhör en generation som inte är infödd i spelvärlden, kan min inställning till SL beskrivas som avvaktande och reserverad. "Det där verkar intressant, men är nog inget för mig." Nu när jag läser om SL börjar jag undra om det är just Second Life man ska satsa på om man ska skapa en virtuell undervisningsmiljö? Enligt Karl Kapp dubblar ägaren Linden Labs priserna för skolor från och med 2011, vilket sannolikt kommer att medföra att många kommer att söka sig till andra plattformar. Kapp nämner Blue Mars, en kombination av Unity 3D och OpenSim, Web.alive eller realXtend, som möjliga ställen att emigrera till.

Walle menar i sin blogg att SL stått helt still i utvecklingen de senaste 2 åren. Han anser att problemen beror dels på den ekonomiska krisen i den riktiga världen som även drabbat den virtuella och dels på att "Second Life är knökfylld med porr", vilket t.ex. gör det svårare för Linden Labs om man vill hitta köpare.

Jag tycker att SL är ett intressant fenomen och det är ju fortfarande gratis om man är en vanlig användare, men om jag skulle bygga upp en virtuell lärmiljö, är inte SL ett självklart val.

Skärmdelning i Skype

Skype brukar vara ett bra alternativ när man vill hålla kontakt med anhöriga utomlands. Gratis videosamtal är trevligt. En gång ringde vi upp och ställde en bärbar dator på matbordet när vi firade en födelsedag och ett av barnen var i Spanien. Man fick vrida datorn lite ibland, så att hon skulle ha chans att hänga med i samtalen, men i stort sett fungerade det att ha både ljud- och bildkontakt.

Nu har jag testat den relativt nya funktionen skärmdelning. Jag ringde upp via Skype och visade några bilder och en film jag hade i min dator. Både ljud och bild gick fram bra. Man kan välja att dela hela skärmen eller en del av den. Eftersom man kan se personen man kommunicerar med, känns det som det skulle vara relativt enkelt att t.ex. prata om bilder som man visar eller visa hur man gör något i ett program. Användbart i undervisning om man vill ha kontakt på distans med text, ljud och bild. Det krävs att mottagaren har ett Skypekonto och att Skype är igång när man ringer upp. För att man ska kunna se varandra behövs webcams, men skärmdelning fungerar utan. Jag använde Skype 2.8.0.851 i en bärbar Mac, men skärmdelning i Skype fungerar om man använder PC också. 

Lättare att använda Facebook i undervisning?

Facebook uppdateras så att det bland annat blir enklare att dela in vännerna i en ny typ av grupper med olika behörigheter, enligt PCWorld. Tidigare har man kunnat göra detta med listor, men det har varit komplicerat och få har använt möjligheten. Det blir kanske lättare för lärare att använda Facebook i undervisningen nu, när det verkar bli enklare att ha elever på vänlistan, utan att de har tillgång till lärarens privatliv? Dessutom får man tillgång till en ordbehandlare på de nya gruppsidorna och kan ha en anslagstavla som alla kan skriva på.

Redan nu går det att bilda grupper med t.ex. elever som man inte är vän med, men ofta får man som lärare vänförfrågningar från eleverna i dessa grupper.

PLE - Personliga lärmiljöer

I mitt förra inlägg var jag kritisk till interaktiva skrivtavlor och idag kritiserar jag PLE. Jag kanske har blivit en grinig gubbe på allvar? Läste om personliga lärmiljöer i LC100N-kursmaterialet och måste erkänna att det känns som en onödig kategorisering. Givetvis är det bra om man kan hitta metoder för att utveckla, organisera och förenkla eget lärande på nätet, men behövs speciella PLE-tjänster? Jag testade SymbalooEDU, en tjänst där man kan organisera bokmärken och RSS-flöden till en "webmix" i matrisform och dela mixen med andra. Tveksamt om det är bättre än en länklista i t.ex en blogg eller på Facebook. Jag tror att man ska skapa det personliga inom ramen för en gemensam lärmiljö istället för att alla har sina egna PLE:s. ProLearn-projektet, som vi också skulle titta på, verkar inte ha producerat något på drygt två år. De kanske har förstått att PLE var mer intressant i teorin än i verkligheten.

Vem behöver interaktiva skrivtavlor?

Vi har ett antal Smartboards på min skola, men inte i något av de klassrum jag brukar använda. Däremot har vi en projektor som jag brukar koppla en bärbar dator till när jag vill visa t.ex. en presentation, ett elevarbete eller något från internet. Jag var med på en demo av Smartboards när de lanserades och då fanns det inte mycket undervisningsmaterial anpassat till mina kurser på gymnasiet, men det kanske har ändrats nu när det har hunnit gå några år. Jag håller med Bosse Andersson när han skriver i Datorn i Utbildningen att "ny teknik initialt ofta används för att reproducera gamla beteenden och arbetssätt snarare än att förändra dessa, inte minst inom skolans värld" Smartboards används ofta för att kunna hålla likadana lektioner som tidigare, fast med IT-stöd. 

Jag tror att interaktiva skrivtalor är en övergångsteknologi, som kommer att fasas ut. Däremot kommer säkert tryckkänsliga tavlor att finnas kvar och utvecklas, men det kommer inte att vara nödvändigt att köpa någon speciell programvara för att använda dem. Funktionerna kommer att finnas som standard i vanliga bärbara datorer och det kommer att vara intressantare att projicera innehåll från lärarens och elevernas datorer och telefoner, än att läraren står framme vid tavlan och ensam styr vad som visas. Ni som använder skrivtavlor kanske inte håller med? Kan ni övertyga mig om att de är ett nödvändigt pedagogiskt hjälpmedel?

Ping-Pong på gymnasiet

Vi använder Ping-Pong på min gymnasieskola. Jag har några frågor, som någon kanske kan svara på.

Kan man använda Ping Pong när datortillgången är dålig? Min erfarenhet är att det är svårt och ineffektivt att använda Ping-Pong om man inte är säker på att eleverna har tillgång till datorer under lektionstid, eller om man misstänker att alla inte har det hemma.

Vilken policy ska man ha när det gäller skapande av aktiviteter? Ska varje lärare ha en egen aktivitet för varje grupp i en viss kurs eller ska läraren ha en aktivitet för alla sina elever som läser samma kurs? Eller ska man ha en gemensam aktivitet för alla som läser samma kurs, oavsett vilken lärare de har, som i den här kursen på KTH?

Hur gör man om man vill att eleverna ska ha tillgång till produktionsverktyget på vissa sidor eller i en viss mapp? Går det?

Wikisidor skulle kunna vara ett sätt att göra plattformen mer dynamisk och intressant för eleverna. Finns det någon wikifunktion i Ping-Pong? Man kan förstås länka till en extern wiki, men det vore smidigt om det fanns internt. 

Vilket är det bästa sättet att stimulera och motivera lärare att lägga upp kursmaterial i Ping-Pong?

Bör målsättningen vara att lägga allt kursmaterial på Ping-Pong? Ska det vara möjligt att genomföra hela kurser online på gymnasiet?

Google Chrome, Arcade Fire och HTML5

Såg ett inslag om ett Googleexpriment i Kobra nu i kväll. En musikvideo med Arcade Fire utspelas på valfri plats, förutsatt att den täcks av Google street view. Videon är gjord med hjälp av HTML5 och man måste ha webbläsaren Google Chrome för att testa. Vad kallar man det här? Webb 3.0 kanske. Här nedanför finns en version av videon från YouTube.

Screencast

Om man inte har ett FTP-konto och vill visa egna bilder och filmer t.ex. här i bloggen så kan man använda Screencast.com. Man kan också lägga upp material och länka från sin blogg eller skicka en länk via mejl. Tjänsten har ett enkelt gränssnitt och man har möjlighet att göra olika offentlighetsinställningar. Om man vill göra instruktionsfilmer/screencasts och dela dem är det enkelt om man använder Jing. Man kan göra maximalt fem minuter länga filmer och det finns inga redigeringsfunktioner, men programmet är gratis och fungerar bra med Screencasttjänsten, eftersom de är utvecklade av samma företag.

Nätverkskulturer

I veckobrevet i vår kurs tipsar man om en filmen The 21st Century Learner med bland annat Henry Jenkins. Jag hade nytta av hans rapport Confronting the Challenges of Participatory Culture när jag skrev inlämningsuppgiften om nätverkskulturer. Han definierar Participatory Culture så här:

"A participatory culture is a culture with relatively low barriers to artistic expression and civic  engagement, strong support for creating and sharing creations, and some type of informal  mentorship whereby experienced participants pass along knowledge to novices. In a participatory culture, members also believe their contributions matter and feel some degree of social connection with one another (at the least, members care about others’ opinions of what they have created)." 

Vad tror ni? Är nätverkskulturer och Participatory Cultures samma sak eller är Jenkins definition snävare?

Avatar i Voki

Här är en avatar jag gjorde i Voki. Några av mina elever gjorde sådana här till vår mediehistoria i PBworks.

Wiki om mediehistoria – del 2

Den här veckan har eleverna i en av mina klasser jobbat med en gemensam Wiki i gratisversionen av PBworks. En kort utvärdering: Det fungerar bra att lägga in text, bilder, filmer från YouTube, avatarer från Voki och presentationer från Slideshare. Man har 2 Gb lagringsutymme och vad jag kan förstå så kan man göra så många sidor man vill, så länge man håller sig inom den gränsen. Vi försöker göra en gemensam sida vilket kan vara knepigt när alla jobbar samtidigt i klassrummet. Flera kan inte redigera sidan samtidigt, så vi gjorde personliga sidor som man kan använda för att göra sina bidrag på och sedan kopiera och klistra in på den gemensamma sidan. Mina gymnasieelever verkar inte ha några problem med det amerikanska gränssnittet och det var relativt enkelt för dem att bli medlemmar. Den största svårigheten hittills är att få sidan att se enhetlig ut. Jag gjorde en mall, men än så länge finns det många olika uppfattningar om hur stort indrag det ska vara, vilka typsnitt och storlekar vi ska använda och hur långa texterna ska vara. Men det verkar lovande – det blir nog en mediehistorisk kronologi till slut. Det är säkert enklare att jobba med något som liknar en webbproduktion, där eleverna jobbar med olika sidar, än att jobba med en gemensam sida, men syftet var att prova något gemensamt. Det finns några begränsningar i gratisversionen – man kan t.ex. inte låta andra än medlemmar titta på sidorna. Just nu passar det mig bra, för det är svårt att få eleverna att vara lika strikta när det gäller upphovsrätten, som de skulle vara tvungna att vara om det var en webbproduktion.

Om digital kompetens och högre utbildning

Såg en intervju med Linda Reneland-Forsman på Ung Kommunikations hemsida. Lena menar att:

"svårigheterna som jag ser det för högre utbildning att närma sig digital kompetens, det är just problemet att komma bortom handhavandet. Just det faktum att vi använder begrepp som IT och IKT ger både individer och institutioner eller ämnen mandat att säga att det här är ingenting för högre utbildning – vi sysslar inte med handhavande, vi sysslar inte med teknikfrågor i den bemärkelsen..."

Jag tycker att man kan uppleva liknande svårigheter i gymnasieskolan. Där finns samma tradition att betrakta vissa ämnen som rent teoretiska – ämnen där det inte finns behov av digital kompetens och teknisk utrustning.

 Se hela intervjun här:



Å andra sidan - om digital kompetens i högre utbildning

Wiki om mediehistoria

Tittade nyligen på föreläsningen "Teaching 2.0 - Doing More with Less" som fanns med i kursmaterialet om Web 2.0. Jag tyckte det lät intressant att prova wikifunktionerna i Nixty – en tjänst Sealy nämnde i sin föreläsning. Verkar vara en ambitiös satsning. En snabb beskrivning skulle kunna vara att det är ett öppet alternativ till Ping-pong, med möjlighet både att skapa och följa kurser. Det var enkelt att komma igång, men wikifunktionen kändes lite för svår för att fungera för mig tillsammans med mina elever. Bestämde mig för att använda pbworks istället. Hittills går det bra. Planen är att göra en wiki om mediehistoria tillsammans med mina elever.

Bambuser som öppen lärresurs

Har testat att livesända video med Bambuser. Jag använde en kamera kopplad till en internetansuten dator, men det går att sända från mobiltelefon också. Man kan visa sändningen på en webbsida eller skicka den direkt till bland annat Facebook eller hit till Blogger. Det är enkelt att komma igång och sända om man har en kamera. Det är kanske inte så ofta man har behov av att livesända det man gör i skolan, men inspelningarna sparas och går att titta på senare. Man skulle kunna spela in t.ex föreläsningar och visa i efterhand.

OER-seminarium

Deltog i ett online-seminarium kring öppna lärresurser igår. Det var 350 personer som deltog enligt arrangörerna Dela och ITHU:s OER-grupp och man använde sig av Adobe Connect som teknisk plattform. Tekniskt fungerade det hyfsat – bra ljud och stillbilder på panelen. Innehållsmässigt varierade det från konkreta länktips för grundskolelärare till akademiska diskussioner. Största behållnigen för mig var att jag fick reda på att arrangörerna existerar. Ska kolla upp dem närmare när jag får tid.

Här är en länk till en inspelning av seminariet.

Google docs

Såg i videon A Portal to Media Literacy med Michael Wesch att han använde Google Docs och lät eleverna skriva gemensamma föreläsningsanteckningar. Misstänker att hans skola hade Google Apps. Om de inte hade det måste alla elever ha ett Gmailkonto. Någon fler som har provat att låta eleverna göra gemensamma anteckningar i Google docs? Jag har inte provat därför att det blir krångligt att kräva att eleverna ska ha ett Gmailkonto.

Jag har inte använt Docs i någon större omfattning, men såg nyligen att de lagt till en formulärfunktion som man kan använda t.ex för att göra enkäter. Tidigare har jag nästan enbart använt Zoomerang för enkäter, men Googles tjänst verkar smidig.

Creative live

Creative live erbjuder en massa kurser gratis när man deltar live. Här är en aktuell kalender som visar vilka kurser som är på gång. Jag deltog i en riktigt bra fotokurs för något år sedan. Det enda som inte var bra var att man är tvungen att delta live, men det är ju det som är affärsidén – dvs att sälja inspelningarna.

Om min blogg och Wave

Den här bloggen har jag tänkt använda för att publicera inlägg om lärande i digitala miljöer som har anknytning till kursen Digital kompetens och lärande - IKT och pedagogik för det 21:a århundradet – en KTH-kurs som jag precis har börjat.

Det här är det första jag gör i kursen, så än så länge har jag inte så mycket att bidra med, men det kanske kan vara passande att nämna Wave i det första inlägget, dels för att det liksom Blogger är ett Googleprojekt och dels därför att det är ett exempel på ett intressant misslyckande inom området. Wave fick bara leva ett år efter den hypade lanseringen. Den 4/8 2010 meddelade Google att man lägger ned projektet. Jag testade vid lanseringen och försökte komma på sätt att använda Wave i undervisningen, men lyckades aldrig hitta något bra användningsområde. Google själva säger att de lärt sig mycket som man kommer att ta med sig till andra applikationer och projekt. Jag tror att man hade haft större chans att lyckas om man hade integrerat Wave-funktioner i Gmail istället för att lägga dem i en fristående tjänst. Det är kanske det man tänker göra nu.