En-till-en

Som många andra skolor är min skola på väg in i en-till-en. Lärarna har fått datorer och eleverna får sina till hösten. Enligt Datorn i utbildningens karta har 169 kommuner någon typ av satsning antingen igång eller på gång. Det verkar vara en stark trend inom svensk skola just nu. Det verkar också som Apple stärker sin position inom utbildning. Macworld rapporterade nyligen att de hade nästan 40% av den svenska utbildningsmarknaden det andra kvartalet 2010. 

Jag försöker göra en sajt om en-till-en som projektuppgift i min kurs på KTH. När man gör det hittar man en hel del intressant material. Här är några exempel:

Apple Classrooms of Tomorrow—Today. Learning in the 21st Century. Background Information.

Apples utbildningsvision. En av utgångspunkterna för svenska 1-1 utbildningar och en av orsakerna till att de har lyckats sälja så många datorer till skolor.

Lärandets stretchadhet - Lärandets digitala mysterium i En-till-En-miljöer i skolan

En artikel med en egendomlig titel av Tomas Kroksmark som publicerades i Didaktisk tidskrift Nr. 1 2011. Med stretchadhet tycks Kroksmark syfta på att vi utgår från den analoga undervisningen och gamla teorier om lärande när vi arbetar i den digitala världen. Artikeln är delvis teoretiserande, både på gott och ont, men innehåller också konkreta erfarenheter från 1-1 projekt.  

Mishra, P., & Koehler, M. J. Technological pedagogical content knowledge: A new framework for teacher knowledge. Teachers College Record, Volume 108, Number 6, June 2006, pp. 1017–1054

Tallvid, M. & Hallerström, H. (2009). En egen dator i skolarbetet – redskap för lärande? Falkenberg: Falkenbergs kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen. Utvärderingsrapport 2. Göteborgs universitet.

Tallvid, M. (2010). En-till-En: Falkenbergs väg till framtiden? Falkenberg: Falkenbergs kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen. Delrapport 3. Göteborgs universitet.

När man sammanställer material om en-till-en slås man av hur dominerande Apple och Google har blivit – hur många av programmen, tjänsterna och webbsidorna som dessa företag står bakom. De har olika typer av affärsmodeller, Apple en sluten och Google en mer öppen, men båda företagen har lyckats så bra att man kan undra om man ska vara entusiastisk eller orolig. "Think different" är Apples motto och "Don't be evil" Googles. Man får hoppas båda företagen lever upp till åtminstone Googles och att de är nytänkande på ett sätt som ger oss i skolan stor frihet att utveckla moderna arbetsformer. Vi kan nog förvänta oss mer från dessa företag när det gäller påverkan på skolans innehåll, förhoppningsvis positiv sådan. Jag tror t.ex. att vi kan förvänta oss många fler mobila applikationer för skolbruk de närmaste åren. 

Om Weebly igen

Jag upptäckte nyligen att Weebly finns i en utbildningsversion, Weebly for Education. Det är inte helt lätt att se hur utbildningsversionen skiljer sig från den vanliga, men kan ha 40 elevwebbplatser som man har möjlighet att lösenordsskydda. Det verkar också som en del av, eller kanske alla, proversionens funktioner finns med. Man kan t.ex. lägga upp egna filmer och dokument, vilket man inte kan göra i den vanliga gratisversionen. Weebly for education är alltså också gratis, så länge man nöjer sig med 40 webbplatser.

Jag har hunnit testa lite i en klass. Det verkar enkelt att skapa webbplatser och låta elever administrera eller ha skrivrättigheter på en viss sida.

Nätverktyg för webbproduktion

Ett tips till er som vill göra en hemsida online. Weebly är den bästa gratis nättjänst för att göra och publicera hemsidor jag har provat. Det är relativt enkelt att göra en sajt med utgångspunkt ifrån färdiga mallar. Om man vill kan man skriva egen HTML och använda CSS, men det är inte nödvändigt. Man kan också dela ut behörigheter så att flera kan vara med och jobba på sidorna. Att göra överskådliga menyer i flera nivåer om man har många sidor har aldrig varit enklare. Om man skaffar protjänsten kan man ladda upp filmer och infoga dokument och så slipper man den lilla reklambannern längst ned på sidorna. Man kan också göra fler siter än i gratisversionen och begränsa behörigheten för medhjälpare till att gälla vissa sidor. Gratisversionen räcker bra så länge man inte har behov av detta. 

Går det att lita på Googles ranking?

Det finns företag som är skickliga på att se till att deras kundföretag hamnar högt i Googles ranking. Därför är det inte alltid de bästa träffarna som ligger först – ibland är det de som har råd att betala. Detta bör vara vanligast när man söker på termer som är kommersiellt intressanta. New York Times publicerade nyligen artikeln Dirty little secrets of search i vilken man beskriver hur företag trixar för att komma högt i Googlerankingen. Artikeln redovisar hur JC Penney lyckades komma högt på flera sökord och fraser. Ett sätt är att se till att många andra webbsidor länkar till din. Inte så lätt, men det verkar som om det finns de som lyckats. 

Det finns även svenska exempel på medvetna försök att manipulera Googlerankingen. Nikke Lindqvist, som är expert på sökoptimering, skapade tillsammans med några medhjälpare sajten sverigedemokraterna.de, som under sommaren 2010 rankades som nummer ett av Google. Syftet var att driva en kampanj mot SD. Först två månader efter valet, när Lindqvist berättade om vad de gjort på ett öppet seminarium, så gick SD:s officiella sajt om och har varit etta sedan dess. 

Google prioriterar också vissa stora företag och organisationer i sökresultaten enligt Nikki Index. Det kan vara ett problem om man söker efter kritisk information och nöjer sig med att göra en enkel sökning på namnet.

 

Kan spel förändra världen?

I morse läste jag en DN-recension av Jane McGonigals: ”Reality is broken. Why games make us better and how they can change the world”. Recensionen som är skriven av Johanna Koljonen tar upp flera intressanta saker med koppling till utbildning och vår kurs. 

Koljonen menar att McGonigals bok är en ypperlig grundkurs i grundläggande spelprinciper. 

"Spel ska vara frivilliga och innehålla valmöjligheter; uppdragen ska bli progressivt svårare och ha en tydlig koppling till ett övergripande meningsfullt mål. Målet får gärna vara obegripligt krävande, eller som spelare älskar att kalla det, episkt. Misslyckanden ska inspirera till att försöka igen; framgångar ska belönas, helst symboliskt genom positiv feedback och respekt från andra spelare."

Vill och kan vi använda spelmekanismer i skolan och i andra delar av världen utanför spelen? Koljonen verkar tro det även om hon är kritisk till framför allt McGonigals okritiska omhuldande av den positiva psykologin. Hon menar att boken kan rädda människoliv och förändra världen om läsare i företagsvärlden, utbildningssektorn och folkrörelserna använder den som en praktisk handbok.

 

TED Talks – Jane McGonigal: Gaming can make a better world

Mac för människor med funktionsnedsättningar

Jag håller på med avsnittet om funktionsnedsättningar i kursen. Eftersom vi håller på att införa 1-1 på min skola och jag har använt bärbara macar länge, tyckte jag att det var en bra idé att göra en FAQ om IT-hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar med inriktning på det macspecifika. Trots att jag jobbat med mac länge var det mycket som var nytt för mig. 

Här är ett utdrag ur min FAQ. Det kanske finns något nytt för fler macanvändare?

Krävs det att man har speciella datorer?

Vissa program finns bara för Windows. Om du vill använda ett sådant kan du använda Apples Boot Camp som finns i våra MacBook Pro och installera Windows och de program du behöver. Ett annat alternativ är att köpa ett av programmen VMware eller Parallels. Då kan du använda Windowsprogram utan att starta om datorn.

Finns det några hjälpmedel i våra MacBook Pro?

Om elever har svårt att se, höra eller använda tangentbordet och musen, kan inställningspanelen Hjälpmedel göra datorn lättare att använda. Panelen Hjälpmedel hittar du i Systeminställningar.

Exempel på hjälpmedelsinställningar:

* Aktivera VoiceOver så får du höra beskrivningar av objekt på datorskärmen, och det blir möjligt att röststyra datorn. (Inte så användbart för oss eftersom röstsyntesen är på engelska. Det kan vara svårt att få datorn att begripa kommandona och att förstå vad datorn läser upp när texten är på svenska.)
* Ändra skärmens utseende till svart på vitt eller vitt på svart, och gör andra kontrastförbättringar.
* Zooma in bilden på skärmen så att den visas större.
* Byt ut varningsljudet mot att skärmen blinkar till.
* Använda tangentbordet till att styra musen och utföra musfunktioner.
* Aktivera flertangentlås eller tröga tangenter så att du lättare kan trycka ner flera tangenter samtidigt, och på skärmen visa vilka tangenter som är nertryckta. Dessa funktioner fungerar med datorns tangentbord och med Tangentbordsvisning.
* Aktivera mustangenter så att du kan styra muspekaren med det numeriska tangentbordet.
* Förstora pekaren så att den blir lättare att se.

Dessutom finns det inställningar i inställningspanelerna Bildskärmar, Tangentbord, Styrplatta, Mus och Tal som kan göra det lättare att använda datorn.

Apple har en sida, Useful to everyone. Right from the start, som beskriver vilka hjälpmedel datorerna har för elever med funktionsnedsättningar.

I Mac OS X ingår ett talsyntesprogram som heter VoiceOver. Om man slår på den talar den om vilket program som är aktivt och läser text i textredigeraren. Tyvärr finns inte svenska som standard än, men man kan köpa Infovox iVox eller WordRead Plus i Mac-version. Här kan man testa en demo av Acapelas svenska talsyntes online. Swedish-Elin är en av de röster som finns i Infovox iVox. När Mac OS X 10.7 släpps så kommer man att få tillgång till en svensk kvinnlig och en manlig röst. Enligt vanligtvis välunderrättade källor låter de riktigt bra.

Det finns många standardprogram i MacBook Pro som elever med funktionsnedsättningar kan ha nytta av. Photobooth för att filma och ta bilder med den inbyggda kameran, QuickTime för att filma och göra skärminspelningar, iMovie för att redigera film, iPhoto för att hålla ordning på bilder, Automator för att programmera sekvenser av kommandon i olika program, Startobjekt i Systeminställningar-konton för att låta program starta automatiskt, iCal för att hålla ordning på schemat och det som behöver göras och Adressboken för att hålla ordning på kontakter, är några exempel. Det finns också mängder med gratisprogram att ladda ned. Vet man vad man behöver kan det hända att man hittar program hos cnet – Educational Software for Mac. Här finns t.ex. FreeMind for Mac, ett program för att göra mindmaps.

Finns det några specialprogram som eleverna kan ha nytta av?

Dyslektiker kan ha nytta av rättstavningsprogram och program för talsyntes. Claro Read Plus för Mac är ett program som innehåller talsyntes, ordprediktion och scanningsfunktion. Infovox iVox som säljs t.ex. av Insyn Sverige AB eller WordRead Plus i Mac-version som säljs av Svensk TalTeknologi AB är andra exempel på program för talsyntes.

Oribi häller på att utveckla macversioner av Stava Rex och SpellRight – stavningskontroll speciellt framtagen för dyslektiker.

Gustavas elektroniska ordböcker på CD innehåller en svensk synonymordlista samt ordlistor från svenska till engelska och vice versa. Programmet klarar att korrigera även ovanliga felstavningar.

Det finns en enkel och gratis Daisyspelare för Mac som heter Olearia. Det är alltså ett program så att man kan spela Daisyfiler i datorn. Den saknar en del av funktionerna som finns i Windowsprogrammen.

Wikipedia i skolarbetet

Jag läste nyligen artikeln Wikipedia Comes of Age i The Chronicle of Higher Education. I artikeln får man bra argument för att använda Wikipedia i undervisningen och tips på vad man bör göra som lärare eller institution om man inte tycker att kvalitén är tillräckligt bra.

"The key challenge for the scholarly community, in which I include academic publishers such as Oxford University Press, is to work actively with Wikipedia to strengthen its role in "pre-research." We need to build stronger links from its entries to more advanced resources that have been created and maintained by the academy."

Att bygga starkare kopplingar från uppslagsord i Wikipedia till mer avancerade resurser kanske kan vara intressant både för akademiska institutioner och för studenter som en del i lärprocessen. Om man vill att studenter ska hitta ett specifikt material är sannolikt en länk från Wikipedia ett av de allra bästa sätten.

Apropå uppslagsböcker – har du sett att man kan registrera sig för att få tillgång till NE hemma om man är lärare och kommunen eller skolan har ett avtal?