Sitter på ett tåg upp till norrland och läser en artikel från Wired med titeln Your Life Torn Open, essay 1: Sharing is a trap. I artikeln hävdar Andrew Keen att det finns en risk att privatlivet är hotat av den sociala internetrevolutionen. Han ger en rad exempel på webbtjänster som flyttar sådant som tidigare varit privat ut i offentligheten på nätet. Facebook places är ett av hans mer kända och omdiskuterade exempel, men han tar även upp tjänster som jag aldrig hört talas om t.ex. Blippy och Swipely som man kan använda för att offentliggöra sina kontokortsköp. Keen menar att det behövs en nyversion av John Stuart Mills On Liberty som ett försvar för den individuella rätten till integritet i de sociala mediernas tidsålder.
Ingen tvingar oss att visa på nätet vad vi har köpt på Elgiganten eller på Systembolaget, men gränserna för vad vi är beredda att frivilligt dela med oss av flyttas snabbt. Det behövs en diskussion, inte minst i skolan, så att vi inte aningslöst offentliggör sådant som kan skada oss själva eller andra. Det är viktigt att diskutera vilka drivkrafterna bakom utvecklingen mot en utvidgad offentlighet är och vad man bör vara försiktig med att lägga ut. Det räcker inte att man följer lagar och regler – det här handlar mera om etik och om att hantera förändrade sociala spelregler. Viktigt är förstås också att diskutera vad vi bör dela med oss av för att vi ska kunna fungera socialt i dagens samhälle. Bör man t.ex. finnas på Twitter och ha ett stort nätverk på Facebook om man söker ett jobb som kräver social kompetens?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar