Mac för människor med funktionsnedsättningar

Jag håller på med avsnittet om funktionsnedsättningar i kursen. Eftersom vi håller på att införa 1-1 på min skola och jag har använt bärbara macar länge, tyckte jag att det var en bra idé att göra en FAQ om IT-hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar med inriktning på det macspecifika. Trots att jag jobbat med mac länge var det mycket som var nytt för mig. 

Här är ett utdrag ur min FAQ. Det kanske finns något nytt för fler macanvändare?

Krävs det att man har speciella datorer?

Vissa program finns bara för Windows. Om du vill använda ett sådant kan du använda Apples Boot Camp som finns i våra MacBook Pro och installera Windows och de program du behöver. Ett annat alternativ är att köpa ett av programmen VMware eller Parallels. Då kan du använda Windowsprogram utan att starta om datorn.

Finns det några hjälpmedel i våra MacBook Pro?

Om elever har svårt att se, höra eller använda tangentbordet och musen, kan inställningspanelen Hjälpmedel göra datorn lättare att använda. Panelen Hjälpmedel hittar du i Systeminställningar.

Exempel på hjälpmedelsinställningar:

* Aktivera VoiceOver så får du höra beskrivningar av objekt på datorskärmen, och det blir möjligt att röststyra datorn. (Inte så användbart för oss eftersom röstsyntesen är på engelska. Det kan vara svårt att få datorn att begripa kommandona och att förstå vad datorn läser upp när texten är på svenska.)
* Ändra skärmens utseende till svart på vitt eller vitt på svart, och gör andra kontrastförbättringar.
* Zooma in bilden på skärmen så att den visas större.
* Byt ut varningsljudet mot att skärmen blinkar till.
* Använda tangentbordet till att styra musen och utföra musfunktioner.
* Aktivera flertangentlås eller tröga tangenter så att du lättare kan trycka ner flera tangenter samtidigt, och på skärmen visa vilka tangenter som är nertryckta. Dessa funktioner fungerar med datorns tangentbord och med Tangentbordsvisning.
* Aktivera mustangenter så att du kan styra muspekaren med det numeriska tangentbordet.
* Förstora pekaren så att den blir lättare att se.

Dessutom finns det inställningar i inställningspanelerna Bildskärmar, Tangentbord, Styrplatta, Mus och Tal som kan göra det lättare att använda datorn.

Apple har en sida, Useful to everyone. Right from the start, som beskriver vilka hjälpmedel datorerna har för elever med funktionsnedsättningar.

I Mac OS X ingår ett talsyntesprogram som heter VoiceOver. Om man slår på den talar den om vilket program som är aktivt och läser text i textredigeraren. Tyvärr finns inte svenska som standard än, men man kan köpa Infovox iVox eller WordRead Plus i Mac-version. Här kan man testa en demo av Acapelas svenska talsyntes online. Swedish-Elin är en av de röster som finns i Infovox iVox. När Mac OS X 10.7 släpps så kommer man att få tillgång till en svensk kvinnlig och en manlig röst. Enligt vanligtvis välunderrättade källor låter de riktigt bra.

Det finns många standardprogram i MacBook Pro som elever med funktionsnedsättningar kan ha nytta av. Photobooth för att filma och ta bilder med den inbyggda kameran, QuickTime för att filma och göra skärminspelningar, iMovie för att redigera film, iPhoto för att hålla ordning på bilder, Automator för att programmera sekvenser av kommandon i olika program, Startobjekt i Systeminställningar-konton för att låta program starta automatiskt, iCal för att hålla ordning på schemat och det som behöver göras och Adressboken för att hålla ordning på kontakter, är några exempel. Det finns också mängder med gratisprogram att ladda ned. Vet man vad man behöver kan det hända att man hittar program hos cnet – Educational Software for Mac. Här finns t.ex. FreeMind for Mac, ett program för att göra mindmaps.

Finns det några specialprogram som eleverna kan ha nytta av?

Dyslektiker kan ha nytta av rättstavningsprogram och program för talsyntes. Claro Read Plus för Mac är ett program som innehåller talsyntes, ordprediktion och scanningsfunktion. Infovox iVox som säljs t.ex. av Insyn Sverige AB eller WordRead Plus i Mac-version som säljs av Svensk TalTeknologi AB är andra exempel på program för talsyntes.

Oribi häller på att utveckla macversioner av Stava Rex och SpellRight – stavningskontroll speciellt framtagen för dyslektiker.

Gustavas elektroniska ordböcker på CD innehåller en svensk synonymordlista samt ordlistor från svenska till engelska och vice versa. Programmet klarar att korrigera även ovanliga felstavningar.

Det finns en enkel och gratis Daisyspelare för Mac som heter Olearia. Det är alltså ett program så att man kan spela Daisyfiler i datorn. Den saknar en del av funktionerna som finns i Windowsprogrammen.

Wikipedia i skolarbetet

Jag läste nyligen artikeln Wikipedia Comes of Age i The Chronicle of Higher Education. I artikeln får man bra argument för att använda Wikipedia i undervisningen och tips på vad man bör göra som lärare eller institution om man inte tycker att kvalitén är tillräckligt bra.

"The key challenge for the scholarly community, in which I include academic publishers such as Oxford University Press, is to work actively with Wikipedia to strengthen its role in "pre-research." We need to build stronger links from its entries to more advanced resources that have been created and maintained by the academy."

Att bygga starkare kopplingar från uppslagsord i Wikipedia till mer avancerade resurser kanske kan vara intressant både för akademiska institutioner och för studenter som en del i lärprocessen. Om man vill att studenter ska hitta ett specifikt material är sannolikt en länk från Wikipedia ett av de allra bästa sätten.

Apropå uppslagsböcker – har du sett att man kan registrera sig för att få tillgång till NE hemma om man är lärare och kommunen eller skolan har ett avtal?

Nya makthavare på Twitter

Alexander Bard beskriver samhällsutvecklingen på ett intressant sätt i föreläsningen Internet från Facebook till Al-Qaida på UR Play. Han menar att de avgörande kommunikationsframstegen är talspråket, skriftspråket, tryckpressen och Internet och att Internet har skapat ett nytt klassamhälle där de som har förmågan att skapa och verka i avgränsade nätverk är den nya överklassen.

Ett exempel på sådana nya makthavare skulle kunna vara de twittrare som fungerade som nav i kommunikationen i samband med protesterna på Tahrirtorget och Mubaraks avgång. André Panisson på universitetet i Turin har kartlagt twittertrafiken under några timmar 11/2 och hittat några personer som vidarebefordrat tusentals meddelanden. Clas Barkman skriver om kartläggningen i DN 20/3 i artikeln En räddare i nöden som bara verkar finnas i papperstidningen.

Årets trender i gymnasieskolan

Nyligen tipsade kursledningen om Horizon Report 2011 i ett veckobrev. I den pekar man ut mobilitet och E-böcker som årets trender inom högre utbildning. Gäller detta även på lägre stadier i Sverige?
På gymnasienivå är bärbara datorer en stark trend. Många skolor är inne i eller på väg in i 1-1 projekt och Apple har utökat sina marknadsandelar kraftigt under de senaste åren. För inte så länge sedan var det nästan bara medieutbildningar som använde Macdatorer. Nu verkar det som hela skolor och kommuner har konverterat.
Surfplattor och mobiltelefoner tror jag inte är årets mobilitetstrend i svenska gymnasieskolor. Varför köpa surfplattor om eleverna har bärbara datorer? Plattorna är inte gjorda för produktion, vilket gör att de inte kan konkurrera med bärbara datorer.
För att mobilelefoner ska slå igenom som utbildningsverktyg krävs förändrade attityder, wifi-nätverk, att alla har tillgång till moderna telefoner och att det finns bra utbildningsappar gärna kopplade till skolans lärplattform. Vi är inte där än. Mobiltelefonen är inte årets trend i gymnasieskolan.
E-böcker som går att läsa i de bärbara datorerna kan vara en trend om förlagen gör digitala versioner som är billigare än de analoga. Skolorna vill som vanligt spara, speciellt om de satsat på att köpa eller leasa bärbara datorer.  

Om pedagogisk grundsyn

Jag lämnade nyss in en inlämningsuppgift där en del av uppgiften var att reflektera över sin pedagogiska grundsyn. Jag försökte tänka igenom hur jag påverkats av Skinner, Piaget och Vygotsky, men jag undrar om jag inte påverkats mest av mina år som baskettränare.

Jag har varit idrottsledare under en stor del av mitt liv vilket har satt sina spår. Uttryck som "laget är viktigare än jaget", "perfect training makes perfect" och “Don't let what you cannot do interfere with what you can do.” kanske har haft större inflytande på min syn på lärande än pedagogisk teori. Att ersätta målet att laget ska lyckas så bra som möjligt med målsättningar diskuterade i individuella utvecklingssamtal har inte varit helt lätt för mig som gammal baskettränare, eftersom min erfarenhet från lagidrotten är att individen lyckas bäst när fokus ligger på laget och inte på individuella prestationer.